Get Adobe Flash player

Introduktion till Kitesurfing!

Kitesurfing

Om du är ny inför kitesurfing så har du kanske märkt att det finns massor med information, nya begrepp och råd som du måste ta hänsyn till.

Informationen har dessutom en tendens att variera beroende på vem man frågar. För att göra det enklare för dig att komma igång har vi skrivit ner grunderna om utrustningen och hur den används. Vi hoppas att denna info kan vägleda dig att komma igång med kitesurfingen fortare.

OBS!

Läs gärna denna information innan du tar en kitekurs, men låt den inte ersätta kursen. Kitesurfing är potentiellt farligt och kan skada både dig och andra i din omgivning. Vi rekommenderar därför starkt att du tar en kitekurs innan du använder kiten.

Rutiner innan flygning

Nedan följer några saker som du bör tänka på och skapa rutiner kring.

 

Utrustningens skick
Kontrollera alltid kiten och tillbehörens skick. Om något är skadat eller slitet, byt eller laga delen.

Väder i stort & lokalt
Ta reda på väderutsikterna. Är det en front på väg in? Undvik att överaskas av plötsliga väderväxlingar. Vinden kan förändras väldigt snabbt och bli livsfarlig.

Tänk även på hur det ser ut precis vid landnings- och startplatserna. Finns det byggnader eller liknande som kan skapa turbulens? Vindrikting och vindskugga hur ska du agera…

 

Omgivning
Undvik att flyga kiten i närheten av vägar, kraftledningar, flygplatser, järnvägar eller andra farliga områden. Tänk efter och använd sunt förnuft! Kraftledningar är förenade med direkt livsfara! Planera både start och landningsplatser så att de är säkra. Planera även alternativa landningsplatser. Du kanske inte hamnar där du tänkt dig! Ett ansvarslöst beteende kan skada inte bara dig själv utan även andra.

Hänsyn för andra
Utgå ifrån att andra inte förstår vad du håller på med, instruera dem om det behövs.Du är ansvarig för att din omgivning är säker! Se till att folk står så att du inte kan flyga in i dem. Dvs låt ingen gå in i den sk. säkerhetzonen

Säkerhetsanordningar
Kontrollera säkerhetsanordningarna regelbundet. Öva dig också på att utlösa dem. Säkerhetsanordningarna gör ingen nytta om du inte kan använda dem snabbt om något går snett.

Ensam är inte stark
Kita inte ensam. Om du råkar ut för en olycka kan det vara livsviktigt att får hjälp. Meddela andra var du tänker kita och når du planerar att komma tillbaka.

Det goda ryktet
Se dig som en representant för sporten! Värna om att ge sporten ett gott rykte och ta gärna kontakt med andra utövare om något inte verkar gå rätt till. I värsta fall kan vårdslöst beteende leda till förbud och/eller restriktioner av sporten.

Kite/Drake

Det finns huvudsakligen två typer av kites för kitesurfing: FOIL och LEI.

Båda varianterna har för- och nackdelar och valet av kite bör baseras på hur den är tänkt att användas. Ursprungligen användes LEI för kitesurfing på vatten och FOIL för snowkiting och kitebuggy på land, men nuförtiden finns inte denna uppdelning.

Kitesurfing Foilkite
Kiten kan liknas med en glidskärm och består av separat över- och undersida av spinnakertyg sammansydda i celler. Kiten tar form först då luft strömmar mot den, genom öppningar i kitens framkant som släpper in luft och fyller kiten. Detta är en aerodynamiskt mycket effektiv konstruktion och ger mycket lite turbulens och friktion kring kiten. Detta, i kombination med låg vikt, gör att en foilkite inte kräver lika mycket vind som en LEI för att flyga.

De fyra linorna delar upp sig i en mängd “bridle lines” som fördelar trycket över duken vilket gör att draken behåller formen och inte kollapsar. Samma design används till exempel inom skärmflyg (paragliders). En ihoppackad FOIL kite tar lite plats och går mycket fort att packa upp och ner, detta gör den mycket bra för toppturer på fjället. Dessutom slipper man pumpa, vilket kan vara besvärligt i minusgrader.

En foil kan vara open-cell eller closed-cell. Endast closed cell foilkites kan vattenstartas. Därför är dessa betydligt dyrare än open-cell foilkites. Vi använder foilkites (open cell) som träningskites i de mindre storlekarna eftersom de flyger i lätta vindar och går snabbt att rigga.

Reo-Blue-Yellow

LEI kite (även kallad “Tubkite”)
LEI står för Leading Edge Inflatable. Draken bygger på en uppblåsbar ”ram” som håller drakens form. Denna typ av drake var den första för kitesurfing på vatten och är den i särklass mest sålda varianten idag. Den uppblåsbara ramen gör att draken flyter och behåller formen när den hamnar i vatten vilket gör den lätt att vattenstarta, vilket uppskattas av nybörjare som håller på att lära sig kitesurfing. Många LEI-kites har idag “bridle lines” likt foildraken för ökat stöd i konstruktionen och minskad belastning på leading edge.

Linor

Idag används kites med mellan två och fem linor för kitesurfing. Av dessa är alltid minst två av dem till för att styra kiten. Hur dessa linor används kan beskrivas enligt följande:

Kitesurfing

Två linor
Används endast på mindre träningskites, för lek eller för att lära sig flyga med. Dessa två linor är alltid styrlinor. Det finns ingen depower och landning görs antingen genom att släppa bommen, krasha draken eller kontrollerat landa med medhjälpare i ytterkanten av vindfönstret. Säkerhetssystemet består oftast av en handledsstropp som flaggar ut kiten om man släpper bommen. När kitesurfing uppfanns använde man även stora kites med två linor för att kitesurfa på vatten, men detta har man helt slutat med sedan 2001, då fyra linor kom.

Kitesurfing

Fyra linor
Den vanligaste konfigurationen för kitesurfing, är två linor som utgör styrlinor och de andra två depower (“skotlinor”). Alla kites som genererar tillräckligt med kraft för att kunna kitesurfa ska vara utrustade med ett säkerhetssytem,  som vid aktivering göra att kiten tappar all kraft. Vissa träningskites har endast en tredje lina för detta.

 

Fem linor
Den femte linan fungerar som ett säkerhetssystem på vissa kites och är då fäst i mitten av leading edge. Andra kitemodeller har den femte linan endast för att lättare kunna vattenstarta. Då är linan vanligen fäst i bakkant och används för att backa upp kiten.

Depowerlinor
De linor som finns utöver styrlinorna kan kallas depowerlinor (ibland mittlinor) och löper igenom mitten av bommen och fäster i selen via chickenloopen. Power/depower handlar om att ställa kiten i olika vinklar mot vinden (vinkeln som vinden träffar kiten). När man “skotar in” drar man bommen mot sig, Leading Edge hamnar du högre upp i för hållande till vindspetsarna och kiten får mer yta mot vinden och genererar mer kraft.

När du skjuter bommen ifrån dig, “skotar ut”, blir kraften i kiten mindre.

längden på depowerlinorna (mittlinorna) kan också justeras via ett statiskt Powertrim ”clamcleat ” beroende på aktuell vindstyrka.

Styrsystem

Power och depower, aka skotsystem
Att skota in eller ut en kite betyder att man ändrar anfallsvinkeln, likt en flygplansvinge, eller seglet på en segelbåt. Det gemensamma för flygplansvingen och kiten är att en högre anfallsvinkel ger högre lyftkraft och högre luftmotstånd och vice versa. När man i kitesurfing skotar ut, minskar anfallsvinkeln och luftmotståndet. Det görs exempelvis när man vill ha minimalt med drag i kiten exempel vid start och landning. Det kallas även depower (“antikraft”). När man skotar in ökar anfallsvinkeln, luftmotståndet och lyftkraften. Det är bra när man vill åka snabbare eller hoppa.

Bom
En bom används alltid på fyralinorskites där man kan ändra power, men fungerar på tvålinorsdrakar också. Linor för styrning av kiten ansluts längst ut på bommens vardera sidor. Linorna i mitten på bommen överför kraften till selen.
Infästningen i selen görs med en ögla (chicken loop) som träs över en krok på selen och med en säkerhetslina (leash). Chicken loopen kan ofta låsas fast och då krävs ett säkerhetssystem som helt lossar loopen från kiten. När man utlöser detta så skall draken tappa all dragkraft och falla ner, säkerhetslinan är då det enda som ansluter kiten till åkaren.

Aerodynamik

Vingprofilen och formen på kiten är tillverkarens avvägning mellan inbyggd stabilitet, drag och hastighet. Som användare tvingas man välja vilken avvägning som passar en bäst. Detta stycke är tänkt att hjälpa er med de aerodynamiska aspekterna i valet av kite.

 

Vingprofil

Av en optimal kite skulle man önska sig en stor powerzone med har högt drag genom hela och nästan inget utanför. När luften träffar den framifrån vill man ha minimalt luftmotstånd vilket ger en snabb och vändbar kite med minimalt drag i viloläge. Utöver detta vill man ha en stabil kite som flyger själv i viloläge, men som inte, utan påverkan, ändrar riktning i powerzone.

Tyvärr så går det inte att designa en kite som svarar mot allt samtidigt. En kite som har maximalt drag har också ett högre luftmotstånd och därmed går den långsammare. En drake som är ytterst stabil tvingar användaren att kompensera genom att svänga emot lite hela tiden. Hur kiten beter sig bestäms av vingprofilen och dess uppbyggnad.

 

Gemensamt för alla varianter av kites är att de har en vingprofil. Vingprofilen gör att kiten kan flygas mycket högt över huvudet och ger den mer dragkraft när den flyger genom luften än vad vinden ensamt kan åstadkomma. Ju högre vingprofil kiten har, desto säkrare är den att flyga, du kan hålla den stilla ovanför huvudet där det är minst drag och du får samma dragkraft men med färre kvm. Ju flackare draken är (eller mindre effektiv vingprofil) ju snabbare flyger den. Men det är på bekostnad av att den inte ger samma grunddrag utan måste flygas fort för att ge rätt kraft.

 

Val av profil görs efter vilka aktiviteter ni önskar göra och många kitare har flera varianter för olika typ av aktivitet och väderlek men generellt kan de beskrivas enligt följande: Snabbt rakt fram: så flack profil som möjligt (Används exempelvis av buggy åkarna som primärt vill ha fart)

Snabbare vändning, trix, hopp mm: Mellan till mycket hög vingprofil (på vatten, snö och is)

 

Bågformad eller plan kite?

Kitetillverkarna använder antingen en bågformad eller en plan design. Den bågformade designen håller formen på kiten med hjälp av luftens påverkan som trycker isär sidorna och därmed ger en yta längst upp som ger lyft. Den plana designen använder istället flera linor som sprider belastningen över hela kitens yta (kallas bridels). Eftersom det endast är den yta som är mer eller mindre vinkelrät från linorna som ger lyft så går det åt fler kvm på en bågformad kite för att ge samma lyft som en plan ger. Båda designerna har dock ett adderat luftmotstånd som man helst vill bli av med. På den plana designen krävs bridels och dessa bidrar till luftmotstånd, på de bågformade är det sidorna på bågen som ger det extra motståndet.

 

En rekommendation är att se hur andra tekniker utvecklats. En kite gör i praktiken samma sak som en paraglider och de har valt att ha den plana designen, trots alla bridels. Men en paraglider behöver å andra sidan inte flyta.

Vindfönstret

wind_window

Vart kiten är i vindfönstret påverkar både kiten och åkningen mycket, ifall du lär dig förstå hur så underlättar det din kiteflygning avsevärt. Vindfönstret är det område där vinden tillåter kiten att flyga. Hur kiten flyger och vilket drag den ger är beroende av var den befinner sig i relation till åkaren och vinden.

 

Vindfönstret kan beskrivas som en halv kupol med dig som centrum och utgörs av ytan som uppstår rakt ner i vind och vinkelrätt mot vinden i alla riktningar (höger, vänster, rakt upp).

 

Att använda vindfönstret

Kiten utvecklar mest kraft när den flygs lågt och rakt ner i vind från åkaren och det är kraften som utvecklas kring detta område som används för att kita. Detta område kallas powerzone. Längs vindfönstrets kant inklusive zenit (längst upp) utvecklar kiten minst dragkraft. Dessa områden används som vilolägen när man inte vill ha dragraft i kiten och för att starta & landa sin kite då det är det säkraste området med minst risk för överraskningar.

 

I powerzone kan en vuxen person lätt lyftas från marken med en stor kite eller hög vind. De flesta olyckorna inträffar när kiten hamnar i detta område på grund av oaktsamhet eller oerfarenhet och åkaren inte är beredd. Under kursen kommer du därför först lära dig flyga med en mindre träningskite för att förstå vindfönstret, powerzone samt hur man startar och landar säkert, innan du ger dig i kast med kraftigare utrustning.

 

Vid start och då man inte har tillräcklig fart så kör man kiten i en kurva upp och ner i powerzone i ett så kallat “power stroke”. Detta gör man både för att kiten inte skall flyga ut ur powerzone och tappa dragkraften men även för att kitens hastighet genom luften påverkar dragkraften. Ju fortare kiten flyger desto högre blir luftflödet över kiten som tack vare en inbyggd vingprofil ökar dragkraften. Förutom att flyga kiten upp och ner så ger även åkarens egen fart denna effekt med ökad kraft. Den extra “vind” som uppstår på detta sätt kallas för “skenbar vind” eller “apparent wind”.

Regler

Det finns några enkla regler att tänka på inom kitesurfing för att undvika olyckor, både på stranden och i vattnet. Dessa går vi igenom under kitesurfing kursen, men det kan vara bra att repetera regelbundet.

Gyllene regeln – Undvik olycka till varje pris! Den som har möjlighet att väja för att undvika olycka är skyldig att göra det. Denna regel står över alla andra, och gäller oavsett övriga omständigheter.

Regel 1: Den kitesurfare som är på väg ut i vattnet har företräde över den som är på väg upp på land.

Regel 2: “Vinden Vänster Väjer”. Den åkare som har vinden i vänster öra väjer för mötande åkare om man befinner sig på kollisionskurs. Det innebär att åkaren som väjer håller sin drake lågt (under 45°) och surfar lä om den mötande åkaren. Den åkare som har vinden i höger öra skall hålla sin kite högt (över 45°) och behålla sin kurs. Därav minnesramsan: “Vinden in i höger öra, då är det bara att tuta och köra”.

Regel 3: Upphinnande väjer. Den åkare som hinner ikapp en annan åkare som färdas åt samma håll har väjningsplikt.

Regel 4: “Waves rule”. Den kitesurfare som surfar på en våg har företräde gentemot den som surfar åt motsatt håll. Gäller inte om någon av ovanstående regler är tillämpbara (ex. #1).

Regel 5: Företräde skall ges till andra nyttjare av stranden och vattnet. Kitesurfare skall färdas downwind om dessa för att inte utsätta dem för risken att få drake eller linor på sig.*

Regel 6: För att hoppa måste åkaren ha ett fritt säkerhetsområde minst 50m downwind och 30m upwind.

*Kitesurfa aldrig bland badgäster eller ens nära andra människor som inte vet vad kitesurfing är och hur det fungerar. Vi har många ögon på oss och det räcker med en allvarlig olycka och vi riskerar att få totalförbud, likt Apelviken under stora delar av året. Om det är trångt på stranden och i vattnet fråga vad som gäller och var man ska surfa. Det kan finnas speciella restriktioner såsom strandskydd, tomtägare som blir sura om du t ex måste promenera tillbaka över deras marker. Om du är osäker, fråga!

Kite termer

  • Angle of attack – drakens vinkel mot vinden. Regleras med Depowern.
  • Bar/Bom – är den som du håller i för att styra kiten.
  • Bar-ends – ändarna på baren. Utformade för att skydda händerna samt hålla linorna på plats när de är upplindade på bommen.
  • Bar-pressure – kraften som draken utövar på bommen, ju högre bar pressure, desto tyngre är kiten att styra.
  • Bridle lines – många mindre linor som hjälper till att hålla formen på en FOIL, sprider trycket över kiten.
  • Centerhål – hålet i mitten på bommen för powersystem. I hålet löper linan på vilken chicken-loopen sitter.
  • Chicken loop – ögla som fästs i selen. Den större delen av kraften från kiten går till selen via chicken loopen.
  • Chicken bone – Se Donky dick.
  • Donky dick – Liten pinne som förhindrar att Chicken loopen lossnar från kroken på selen.
  • FOIL – kite utan “struts”. Pumpas inte, utan fylls med luft i celler som en glidskärm.
  • Handtag – används istället för bom för att styra kiten inom andra kitesporter exempelvis buggy.
  • Harness – Selen som du fäster riggen i.
  • Kite – draken som flyger i luften.
  • Leading-edge – kitens framkant i flygriktningen, pumpas full med luft på LEI-kites. Har öppningar till cellerna på en FOIL-kite.
  • LEI (Leading Edge Inflatable) – kite där man pumpar upp Leading edge och Struttarna. Pumpas vanligen till ca 6-8psi.
  • Power/Depower – funktion för att öka/minska kraften i kiten. Styrs från bommen genom att reglera drakens vinkel mot vinden.
  • Powerstroke – Rörelse genom vindfönstret för att skapa kraft.
  • Safety leash – säkerhetsrem som fästs i selen för att man inte skall tappa kiten helt.
  • Struts (även “struttar”) – stabiliserar och behåller formen mellan leading edge och trailing edge på en LEI-kite. Denna pumpas upp för att ge kiten vingprofil. Pumpas vanligen till ca 8psi.
  • Styrlinor (även baklinor) – linorna som styr kiten. Är fästa längst ut på bommen och närmast trailing edge på kiten.
  • Trailing-edge – kitens bakkant i flygriktningen.
  • Vingprofil – kitens form i tvärsnitt, sett från sidan.

Kitesurfa utomlands

Ska du ut och resa i vinter? Här hittar du en lista över vilken månad det blåser bäst på olika ställen i världen.

 

Januari

Västra Australien, Kapstaden – Sydafrika, La ventana – Mexiko, Boracay – Filippinerna, Namibia, St Louis-Senegal, Copal-Costa Rica, Mui Ne Bay-Vietnam, Auckland-NZ, Nashiro-Japan, Baja, Barbados, Kenya-Mombasa, BVIs, Carmelo-Uruguay, Buenos Aires-Argentina, Hong Kong, Puclaro-Chile , Jemen, Röda Havet

 

Februari

Margarita, Västra Oz, St Louis-Senegal, Kap Verde, Melbourne, Hua Hin – Thailand, Sydafrika, La Ventana-Mexiko, Boracay-Filipinerna, Cap Chevalier-Martinique, Zanzibar-Tanzania, Copal-Costa Rica, Mui Ne Bay -Vietnam, Belize, Florida-USA, Nashiro-Japan, Baja, Barbados, South Padre Island-(TX) USA, Esbjerg-Danmark, Cabarete, Bonaire-Carib, St Lucia-Carib, Whitehaven-Pingstdagen Islands, BVIs, Noordwijk ann Zee-Nederländerna, Puclaro och Chile, Jemen, Röda Havet

 

Mars

El Gouna-Egypten, Kap Verde, St Louis-Senegal, Cabarete, margarita, Western Oz, Hua Hin – Thailand, Sydafrika, La Ventana-Mexiko, Esbjerg-Danmark, Antigua, Goa, Cap Chevalier-Martinique, Zanzibar, Tanzania , Copal-Costa Rica, Mui Ne Bay-Vietnam, Belize, Florida-USA, Barbados, South Padre Island-(TX) USA, Bonaire-Carib, St Lucia-Carib, Negombo-Sri Lanka, BVIs, Ibiza-Spanien, Rosslare-Irland, Watergate-England, Cape Hatteras-USA, Puclaro och Chile, Jemen, Red Sea

 

April

Kap Verde, Margarita, Western Oz, Hua Hin – Thailand, Antigua, Cap Chevalier-Martinique, Belize, Banff-Canada, Barbados, South Padre Island-(TX) USA, Safaga-Egypten, Bonaire-Carib, St Lucia-Carib , Whitehaven-Pingstdagen Islands, Negombo-Sri Lanka **, Ibiza-Spanien, Rosslare-Irland, Watergate-England, Cape Hatteras-USA, Puclaro-Chile

 

Maj

Kap Verde, Margarita, Antigua, Cape Hatteras-USA, Leucate-Frankrike, Essaouira-Marocko, Irak, El Yaque-Venezuela, Ras Sudr och Egypten, Rhodos-Grekland, Porto Pollo-Sardinien, Fuerteventura, Cabarete, Bonaire-Carib, St . Lucia-Carib, Whitehaven-Pingstdagen Islands, Ibiza-Spanien, Aruba-Carib, Tarifa, Puclaro och Chile, Mancora-Peru

 

Juni

Fuerteventura, Teneriffa, Kap Verde, Cabarete, Raratonga, The ravinen och USA, Bol-Kroatien, Foddini-Italien, Ponto de Oura och Moçambique, Seychellerna *, Maui-USA, Fiji, Essaouira-Marocko, Guincho-Portugal, El Yaque- Venezuela, rhodes-Grekland, levkada-Grekland, Dakhla och Marocko, Korsika, Rhodes-Grekland, Pirlanta-Turkiet, Paramali-Cypern, Porto Pollo-Sardinien, Lanzarote, Bonaire-Carib, St Lucia-Carib, Sri Lanka **, Aruba-Carib, Puclaro och Chile, Mancora-Peru

 

Juli

Cabarete, Fuerteventura, Teneriffa, Mauritius, Naxos-Grekland, Raratonga, Leucate-Frankrike, ravinen och USA, Pirlanta-Turkiet, Bol-Kroatien, Foddini-Italien, Seychellerna *, Salomonöarna, Maui-USA, Fiji, Tahiti, Essaouira -Marocko, Guincho-Portugal, El Yaque-venezuela, Rhodos-Grekland, levkada-Grekland, Dakhla – Marocko, Korsika, Paros-Grekland, Porto Pollo-Sardinien, Lanzarote, El Gouna och Egypten, Safaga-Egypten, Sinai, Eilat- Israel Paramali-Cypern, Sri Lanka **, Maui-USA, Aruba-Carib, Puclaro och Chile, Mancora-Peru

 

Augusti

Cabarete, El Gouna-Egypten, Fuerteventura, Teneriffa, Brasilien, Mauritius, Kap Verde, Naxos-Grekland, Raratonga, The ravinen och USA, Bol-Kroatien, Pirlanta-Turkiet, Foddini-Italien, Zanzibar-Tanzania, Guincho-Portugal, Seychellerna *, Salomonöarna, Rangiroa-F.polynesia, Maui-USA, Fiji, Tahiti, Essaouira-Marocko, Korsika, Rhodes-Grekland, Paramali-Cypern Paros-Grekland, Lanzarote, Safaga-Egypten, Eilat-Israel, Sinai, Sri Lanka **, Maui-USA, Aruba-Carib, Puclaro och Chile, Mancora-Peru

 

September

El Gouna-Egypten, Tucus-Brasilien, Mauritius, Pirlanta-Turkiet, Zanzibar-Tanzania, Seychellerna *, Salomonöarna, Rangiroa-F.polynesia, Sumbawa-Indonesien, Maui-USA, Madagaskar, Storbritannien, Korsika, Rosslare-Irland, Kanada Tyskland, Israel, Sinai, Noordwijk ann Zee-Nederländerna, Puclaro och Chile, Mancora-Peru, Cumbuco Brazil

 

Oktober

Tucus-Brasilien, Västra Oz, Sumbawa-Indonesien, Madagaskar, Nya Kaledonien, Chile, Watergate-brittiska, Esbjerg-Danmark, Rosslare-Irland, Buenos Aires-Argentina, Carmelo-Uruguay, Noordwijk ann Zee-Nederländerna, Cape Hatteras-USA, Tarifa, Puclaro och Chile, Mancora-Peru, Cumbuco Brasilien

 

November

Melbourne, Tucus och Brasilien, Västra Oz, Namibia, Sumbawa-Indonesien, Auckland-NZ, Madagaskar, Nya Kaledonien, Buenos Aires-Argentina, Carmelo-Uruguay, Hong Kong, Leucate-France, Noordwijk ann Zee-Nederländerna, Tarifa, Puclaro- Chile, Cumbuco Brazil

 

December

Melbourne, Tucus och Brasilien, Västra Oz, Kapstaden-Sydafrika La Ventana-Mexiko, Namibia, Copal-Costa Rica, Mui Ne Bay-Vietnam, Auckland-NZ, Nashiro-Japan, Baja, Nya Kaledonien, Boracay-Filipinerna, Buenos aires-Argentina, Carmelo-Uruguay, Monastir-Tunisien, Hong Kong, Leucate-France, Cape Hatteras-USA, Tarifa, Puclaro och Chile, Jemen, Red Sea

 

* – varierar beroende på ö eller sida av kusten.

** – monsunsäsong, detta är den torra sidan av ön

Categories

  • Inga kategorier

Search